tesslan6

En ensamstående småbarnsmammas liv och funderingar. Ett sätt att få skriva av sig och kanske ha en chans att gå tillbaka och minnas en gång.....

Intet nytt under solen.....

Jaha då sitter man här.... fortfarande på det mobila bredbandet. *suck*
Satt i telefon support och telefonköer större delen av dan i går men inte fan hjälpte det. Börjar faktiskt tro att det inte är hos oss felet ligger. Pratade med hitnet och de rådde oss att byta modem. Pappa åktein och köpteett som de rekomenderade, ett netgear. Då skulle det iallafall vara lättare med support.  De svar jag fick från elgiganten var skrattretande.  Jag ville veta var jag kunde få support för det andra modemet, ja vi har ett nummer här till KINA men du har öppet mellan 1 på natten och11 på förmiddagen.... MEN HALLÅ!! Hur 17 skulle jag förstå dem?? skulle säkert finnas nån som snackade engelska men min tekniska engelska är kass! Vi köpte iallafall det här rekomenderade modemet och skulle koppla in det. allt bra så långt. Sätt i skivan och den ställer in datorn så som det ska vara. PERFEKT men problemet kvarstår, jag kommer inte ut på nätet.
Fattar 0
Jag har verkligen inte råd att få hem en tekniker som löser det om felet nu ligger hos oss...
Jag vill kunna! Jag vill kunna få det att funka själv.
Min goda vän skulle på mötei går så hennes töser varhär en stund. När hon kom bad jag henne kolla lite bara så inte jag gjorde nått galet.. Men hon fick samma resultat. ingen åtkomst till internet..

Jag var på utvecklingssamtal på dagis i går med. Det tog 1,5 timmar hehe och inte något negativt alls :D Blev så glad!!! Barnen är artiga och väluppfostrade och mycket sociala. De har lätt för att visa känslor och kramas gärna. Lovisa ska börja i förskoleklass till hösten och ska börja få åka buss. gissa om hon kommer att bli lycklig! Hon älskar att åka buss! Hon ska få vara på besök i klassen 2 dagar framöver och längtar redan. Klassrummet ligger jämte dagislokalen så  det är ju något hon känner till. Fröken som jag pratade med berömmde båda barnen för deras logiska tänkande och jag växte flera meter. Man blir så stolt! Det är inte lätt att vara själv med två barn men jag tycker att jag har fått bevis på att jag inte gjort något fel och att jag klarat det bra.
Och jag känner att det är så skönt att vi har ett så stort nätverk av människor runt omkring oss som hjälper till när de kan.
Men nog om det nu.
Nu ska 2 trötta töser väckas och förberedas för dagis.
 puss å kram cyckelram!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: